Sällsamma historier

Sällsamma historier  är en antologi sammanställd 1953 av författarduon Jorge Luis Borges och Adolfo Bioy Casares, där författarduon sammanställt korta, fascinerande texter ur litteraturhistoriens alla hörn, alla med en tydlig likhet med tematiken i Borges och Casares prosa.

Som bokens översättare Torsten Ekbom säger i sitt efterord: ”Världslitteraturen var för Borges en vilt växande, ogenomtränglig skog eller en enorm labyrint, ’en levande labyrint’. [Den här antologin] är en provkarta på den sällsamma berättelsens urmodeller, gemensamma valfrändskaper, guldkorn framvaskade ur en encyklopedisk beläsenhet i Babelsbibliotekets oändliga hexagoner.”

”Problem kring autenticitet och påverkningsmönster intresserade inte Borges. Ett syfte som går att utläsa ur denna antologi är tvärtom att visa – på typiskt Borgesmanér – att alla författare, oavsett originalitet och ursprung, tillhör ett och samma stamträd. I alla tider, i alla kulturer, har författare, diktare, filosofer – med eller utan piedestal – ställt de evigt olösliga frågorna kring tillvarons, tidens och dödens outgrundlighet. Från den äldsta kinesiska, japanska, indiska, arabiska litteraturen, den antika, fornnordiska, till vår splittrade nutid återkommer ständigt samma existentiella frågor i ett evigt stillastående nu – som om de otaliga författarnamnen från alla tider egentligen är pseudonymer för en enda författare.”

Men samtidigt: ”Hur många [av dessa] historier som i själva verket är skrivna av [Borges och Casares] själva kan man bara gissa. Alla de utvalda historierna har ju också en likhet med tematiken i Borges noveller – dröm som förväxlas med verklighet, tidens och rummets labyrinter, fantasins makt över förnuftet, historiens grymheter och förväxlingsspel.”

Sällsamma historier är en utmärkt introduktion till Borges och Casares tankevärld och en påminnelse om världslitteraturens outtömliga skattkammare.