Utställning med bokteckningar av Lena Linnros och Andreas Soma

VERNISSAGE 10 SEPTEMBER 17-19

UTSTÄLLNINGEN PÅGÅR TILL 1 OKTOBER

http://www.andreassoma.com/

Bilder på böcker. Bilder och böcker. Bilderböcker. De första böckerna var sådana. Och det var bilderna vi längtade efter när vi slog upp boken och bläddrade oss fram, hungrande och törstande efter den näring till berättelserna som var den enda sanna näringen. Det som stod skrivet var ännu oåtkomligt och därför ointressant annat än som ekon från de vuxnas högläsning. Berättelsen hade redan tagit plats i bilderna som det mest fullödiga uttrycket för historien som vi återvände till gång på gång.
Undan för undan blev bilderna färre och texten allt längre. Det var både en sorg och en seger samtidigt. Och en kamp. De torftiga sidorna med text som bredde ut sig, inte en bild så långt ögat nådde, i bästa fall med något på omslagets framsida, som man kunde återvända till som till en oas så snart läsandet började kännas som en torr ökenvandring. När slutade vi längta efter bilder i böcker? (Gjorde vi det?) Och hur gick det till när bilderna plötsligt en dag flyttade in i texten och gjorde det vi börjat kalla för ”illustrationer” överflödiga (vi började bli vuxna), ja till och med störande för de världar som nu öppnade sig tillsammans med läsningen, bildvärldar som bara jag kunde se, ingen annan.
Innan vi blev skrivande och läsande var vi ritande och målande. Innan vi lärt oss skriva ritade vi bokstäverna i en disciplinerad lek av raka och böjda streck som visade sig vara mer svårbemästrade än något annat vi gjort med en penna och ett papper förut. Och till varje figur som upprepades i långa rader, sida upp och sida ner, hörde ett ljud.
De allra flesta går från att vara ritande och målande till att enbart bli, och förbli, skrivande och läsande. Valhäntheten i att hålla i en penna och försöka forma något annat än bokstäver – att rita och inte skriva – får oss att känna oss som barn igen, vilket de flesta av oss inte vill. Några av oss slutar aldrig att teckna och måla, och gör det till en konst. Till dem hörde och hör Cezanne, Agnes Martin, Carl Fredrik Hill, Alice Neel, Lars Hertervig, Louise Bourgeois, Gerhard Richter, van Gogh, Marlene Dumas, Luc Tuymans, Siri Derkert, Peter Doig, Kitty Kielland …
Läs och lyssna till namnen över bokryggarna i dessa bilder, stava dig igenom titlarna på böckerna som sträcker sig till allt högre torn, en balansakt som påminner om barnets lek med klossar eller arkitektens ritningar, men framförallt är en avancerad lek med färg och form, och en meditation över de bild- och textvärldar som gjort oss till dem vi är, och de som fortfarande väntar på oss.
Anna Hultenheim (poet, översättare)