ifrf_logo.png

Rättshistoriskt Bibliotek

Rättshistoriskt bibliotek är namnet på institutets monografiserie, som inleddes 1962 med en faksimilutgåva av den svenske 1600-talsjuristen Johan Olofsson Stiernhööks latinska arbete De jure sveonum et gothorum vetusto (1672). Stiernhöök betraktas som något av den svenska rättshistoriens fader, varför det var naturligt att inleda publikationsverksamheten med en utgåva av hans framställning om svears och göters forna rätt. Institutets publikationer pryds dessutom med en medalj slagen med Stiernhöök i profil. Vid sidan av en rad källpublikationer såsom de medeltida lands- och stadslagarna och 1734 års lag samt rättshistoriska bibliografier, har Rättshistoriskt bibliotek framför allt kommit att ge utrymme åt publiceringen av svenska doktorsavhandlingar i rättshistoria.

Beställ genom ronnells@svaf.se eller på telefonnummer 08 - 545 015 60.

 

RB_0.jpg

Ny bok i serien Rättshistoriskt Bibliotek utgiven av Institutet för Rättshistorisk Forskning:

Ann-Christine Petersson Hjelm Fängelset som välfärdsbygge.

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2011.  386 sid. (Rättshistoriskt Bibliotek band 68)
ISBN: 978-91-86645-03-8. ISSN: 0534-2716

Pris: 275 kr

På liknande sätt som inom övriga samhällspolitiska områden kom fångvårdspolitiken efter 1930 att präglas av den vetenskapsberoende sociala ingenjörskonst som kännetecknade 1900-talets samhällsbygge. Med vetenskapliga metoder, inte minst sådana som hämtades från medicin och psykologi, trodde man sig kunna omforma brottslingen till en god och nyttig samhällsmedlem. Det var visserligen inte en ny tanke att fängelsestraffet kunde fungera som ett medel att förändra och förbättra delinkventen. Ny var däremot föreställningen att den intagne kunde förändras med hjälp av metoder som utvecklats av vetenskapen. I likhet med tanken att den obligatoriska skolan med tillämpning av pedagogisk vetenskap skulle förändras i grunden för att tjäna nya politiska och sociala syften, antog man att fångvården skulle kunna reformeras med hjälp av forskning. Man skulle skapa en fängelsemodell som motsvarade den svenska välfärdsstatens krav. Det var inte själva brottet som skulle stå i centrum för den kriminalpolitiska reaktionsmodellen, istället var det den resocialiserade behandlingen av brottslingen som skulle utgöra ledstjärnan.


Denna kriminalpolitiska och laghistoriska undersökning tar till utgångspunkt tillkomsten av 1945 års verkställighetslag, som gav uttryck åt grundtankarna i välfärdssamhällets kriminalpolitik, och leder vidare till en empirisk studie av hur denna lag faktiskt kom att implementeras inom fångvården.

 

Ny bok i serien Rättshistoriskt Bibliotek utgiven av Institutet för Rättshistorisk Forskning:

Ann-Christine Petersson Hjelm Fängelset som välfärdsbygge.

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2011. 
386 sid. (Rättshistoriskt Bibliotek band 68)
ISBN: 978-91-86645-03-8. ISSN: 0534-2716

Pris: 275 kr

På liknande sätt som inom övriga samhällspolitiska områden kom fångvårdspolitiken efter 1930 att präglas av den vetenskapsberoende sociala ingenjörskonst som kännetecknade 1900-talets samhällsbygge. Med vetenskapliga metoder, inte minst sådana som hämtades från medicin och psykologi, trodde man sig kunna omforma brottslingen till en god och nyttig samhällsmedlem. Det var visserligen inte en ny tanke att fängelsestraffet kunde fungera som ett medel att förändra och förbättra delinkventen. Ny var däremot föreställningen att den intagne kunde förändras med hjälp av metoder som utvecklats av vetenskapen. I likhet med tanken att den obligatoriska skolan med tillämpning av pedagogisk vetenskap skulle förändras i grunden för att tjäna nya politiska och sociala syften, antog man att fångvården skulle kunna reformeras med hjälp av forskning. Man skulle skapa en fängelsemodell som motsvarade den svenska välfärdsstatens krav. Det var inte själva brottet som skulle stå i centrum för den kriminalpolitiska reaktionsmodellen, istället var det den resocialiserade behandlingen av brottslingen som skulle utgöra ledstjärnan.


Denna kriminalpolitiska och laghistoriska undersökning tar till utgångspunkt tillkomsten av 1945 års verkställighetslag, som gav uttryck åt grundtankarna i välfärdssamhällets kriminalpolitik, och leder vidare till en empirisk studie av hur denna lag faktiskt kom att implementeras inom fångvården.

Rummet och rätten. Tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning 1734-1970

Eva Löfgren

2011. 639 sid. Illustrerad. Inbunden. ISBN: 978-91-86645-01-4. ISSN: 0534-2716
(Rättshistoriskt Bibliotek band 67)

Pris: 430 kr

Den svenska domstolsorganisationen har under historiens gång genomgått stora förändringar och så har även uppfattningen skiftat om hur domstolsrummet skall utformas och fungera. Under tiden 1734-1970 gällde den ordningen att det var invånarna i härader och tingslag som själva skulle bekosta och underhålla sin egen domstolsbyggnad. De c:a 350 tingshus som finns bevarade från den aktuella perioden har i den bebyggelse- och arkitekturhistoriska forskningen ägnats liten uppmärksamhet. Eva Löfgren har tagit till sin uppgift att undersöka tingshusets utformning, dess form och funktion, vilka de byggdes för och hur de sedan kom att användas, liksom de sociala strukturer som kom till uttryck i tingshusets utformning och användning. Författarens bebyggelse- och arkitekturhistoriska analyser integreras med rättshistoriska aspekter, vilket ger en djupare förståelse av sambanden mellan domstolens utformning och de rättsliga regleringarna. Studien både vidgar och fördjupar kunskapen om en viktig del av vår kulturhistoria, inte minst dess rättskulturella sida.

 

Laga fång för medeltidens kvinnor och män. Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300-1500.

Gabriela Bjarne Larsson

2010. 307 sid. Illustrerad. Inbunden.

ISBN: 978-91-86645-00-7. ISSN: 0534-2716

(Rättshistoriskt Bibliotek 66)

Pris: 250 kr

A Call for Scientific Purity:

Axel Hägerström's Critique of Legal Science.

Lyles, Max

2006, Inbunden.

(Rättshistoriskt bibliotek 65)

350 kr

Max Lyles, LL.M., is a researcher and teacher at the Faculty of Law, University of Stockholm. A Call for Scientific Purity: Axel Hägerström’s Critique of Legal Science is his doctoral thesis and deals with the the subject matter of the genesis of Axel Hägerström’s and the Uppsala School’s theories of law and legal science. In this study Max Lyles, by emphasizing the essentially posi-tivistic and dogmatic basis of Hägerström’s theories of law and legal science, implies the need of a reinterpretation of Hägerström’s ideas and theory of law, as well as those of the Uppsala School. This is conducted by means of two avenues of investigation. First, an analysis of Hägerström’s theories of law in close proximity to his general philosophy, especially his marked anti-metaphysics, which are factors that taken together explain the formalistic criticism characteristic for Hägerström’s legal theory, especially its critique of jurisprudence, including natural law and various schools of positivism, as being unscientific. Second, a contextual reading of Hägerström’s theory of law, setting it in relation to the historical development of jurisprudence from Roman antiquity, over rationalistic natural law theory, to modern legal positivism.

Continuity and Contract. Historical Perspectives on the Employee's Duty of Obedience in Swedish Labour Law.

Kumlien, Mats

2004. Inbunden.

(Rättshistoriskt bibliotek 64)

275 kr

Mats Kumlien, LL.D. and associate professor of legal history at Uppsala University has focused his research on the Swedish model of a welfare state and its points of contact with previous legal thinking. From an historical and comparative perspective he has analysed the responses to juvenile delinquency, including the crucial dualism between care and punishment. Another branch of his research cocerns access to modern media and the conflict between freedom of information and social protection. The present book, Continuity and Contract, Historical Perspectives on the Employee’s Duty of Obedience in Swedish Labour Law, treats the emergence of a new legal discipline in Sweden: labour law. It examines the legal historical background of the employee’s duty of subordination to the employer and its connection to the Swedish collectivist system that developed during the first three decades of the 20th century. It also gives a brief comparative approach to the subject, referring to French, German and Common law.

Rättsvetenskapens princip. Till frågan om rättsvetenskapens värdelöshet och

Friedrich Julius Stahls rättsinstitutlära.

Sandström, Marie

2004. Inbunden.

(Rättshistoriskt bibliotek 63)

275 kr

Marie Sandström är professor i rättshistoria vid Stockholms universitet. I sin vetenskapliga verksamhet har hon framför allt kommit att ägna sig åt den juridiska metodlärans utveckling från 1700-talet till nutid. Med utgångspunkt i de hävdvunna principerna för juridisk argumentation analyserar hon sådana drivkrafter bakom den juridiska metodlärans utveckling som t.ex. rättens internationalisering, harmoniseringen av den europeiska privaträtten, kritiken av rättspositivismen och den juridiska doktrinens roll i rättskälleläran. För närvarande står frågan om den juridiska metodlärans förhållande till sociala faktorer - främst kön och klass - i fokus för hennes forskning. I föreliggande arbete behandlas rättsvetenskapens utveckling under 1800-talet och framväxten av den moderna juridikens systematiska ideal.

Realism och skandinavisk realism.

Den nordiska rättsvetenskapens historia.

Del IV. 1911-1950.

Björne, Lars

2007. XVI + 732 s. Inbunden.

(Rättshistoriskt bibliotek 62)


Med denna fjärde del avslutar Lars Björne sitt 1991 påbörjade forskningsprojekt Den nordiska rättsvetenskapens historia. I denna sista del behandlar författaren perioden 1911-1950. På samma sätt som i verkets tidigare delar går författaren igenom utvecklingen av den rättsvetenskapliga litteraturen i de nordiska länderna under den angivna perioden. Björne har valt att ge volymen titeln Realism och skandinavisk realism. Framställningen (kap. I) börjar med en kort översikt över periodens nordiska historia med tyngdpunkt på de juridiska fakulteternas och juristutbildningens utveckling. Därefter följer i kapitel II en redogörelse för de nordiska ländernas juridiska litteraturhistoria. Den vetenskapshistoriska delen (kap. III) inleds med ett långt huvudavsnitt som kan hänföras till den allmänna rättsläran. Det första huvudavsnittet i detta kapitel ägnas den traditionella realism som sedan periodens början var dominerande i Danmark och Norge. Därefter följer en presentation av Uppsalaskolan, den skandinaviska realismen.

Land och fæ. Strukturellt-rättsfilologiska studier i fornnordiskt lagspråk över beteckningar för egendom i allmänhet med underkategorier.

Ruthström, Bo

2003, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 61)

225 kr

"Ett grundläggande begreppsligt och terminologiskt strukturskifte avslöjat i den inträdande medeltidens rättssystem".

Den konstruktiva riktningen.

Den nordiska rättsvetenskapens historia.

Del III. 1871-1910.

Björne, Lars

2002, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 60)

325 kr

Den tredje delen av författarens framställning av den nordiska rättsvetenskapens historia behandlar den tid

för omkring ett sekel sedan, då den tyska konstruktiva riktningen ("begreppsjurisprudensen") var dominerande i Norden. Efter de litteraturhistoriska avsnitten inleds bokens andra huvuddel med diskussionen om den rätta juridiska metoden, främst mellan danska och norska rättsvetenskapsmän. Liksom i tidigare delar analyseras också rättssytematikens samt rättskälle- och lagtolkningslärans utveckling. Författaren undersöker vidare debatten om vilje- och tillitsteorins för- och nackdelar, striden mellan den klassiska och den sociologiska straffrättsskolan, den statsrättsliga positivismens betydelse i Norden samt den rättshistoriska forskningens utveckling genom hela 1800-talet. Även denna del innehåller en samling korta juristbiografier samt litteraturförteckning och personregister.

Att "stoppa munnen till på bespottare".

Den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden.

Nilsén, Per

2001, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 59)

310 kr

I avhandlingen undersöks undervisningens dagspolitiskt betingade upphov och de diskussioner som fördes i råd och ständer om landets författning samtidigt som det faktiska innehållet i undervisningen studeras ur ett idéhistoriskt perspektiv. Samtliga universitet inom det dåvarande Sveriges gränser har uppmärksammats: Uppsala, Åbo, Lund och det i den svenska maktsfärens periferi liggande universitetet i Greifswald. Vad beträffar det statsrättsliga stoffets behandling i föreläsningar men också ur en mera vid synvinkel konstateras ett mycket starkt beroende av tysk-romersk idétradition. Vidare framhåller författaren det starka förnekandet från svensk sida av detta beroende, ofta beledsagat av nationella övertoner och lovprisandet av den specifikt "svenska friheten".

Brytningstiden.

Den nordiska rättsvetenskapens historia.

Del II. 1815-1870.

Björne, Lars

1998, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 58)

310 kr

Boken är andra delen av författarens omfattande framställning av den nordiska rättsvetenskapens historia från 1500-talet till mitten av 1900-talet. I den nu utkomna delen behandlas den period, som också kunde kallas Örsteds och Savignys tid, då den nordiska juridiken med Danmark som föregångsland kraftigt utvecklades genom utländska impulser främst från Tyskland. Den juridiska litteraturen behandlas landvis börjande med Danmark, medan bokens andra hududdel belyser de centrala dragen i den nordiska rättsvetenskapens utveckling genom att analysera vissa problem och frågeställningar, bl a rättssystematiken, rättskälle- och lagtolkningsläran, äganderättsbegreppets utveckling, debatten om dödsstraffet och övergången från den legala bevisteorin till den fria bevisprövningen. Även denna del avslutas med en samling korta juristbiografier.

Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i institutet urminnes hävd.

Ågren, Maria

1997, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 57)

210 kr

I boken diskuterar författaren möjligheten att vinna äganderätt till jord enbart genom att hänvisa till att ingen längre känner till hur jordinnehavet uppstått. Detta rättsanspråk, som kallas urminnes hävd, var under 1600-talet fortfarande mycket starkt, men kom kring sekelskiftet 1700 att försvagas. Vad var förklaringen till hävdens tidigare starka ställning och varför blev den så småningom en rättslig ”relikt”? Med utgångspunkt i dessa båda övergripande frågor analyserar författaren en rad centrala förändringsprocesser i det dåtida Sverige, såsom hur rättsapparaten gradvis frigjorde sig från sitt beroende av lokalsamhället, hur nedlagt arbete delvis kom att omvärderas och hur den skriftlästa kunskapen långsamt kom att tränga ut betydelsen av en muntligt traderad och minnesbaserad kunskap. Analysen mynnar ut i en stark betoning av hur viktigt det var i den dåtida kulturen att med stor tydlighet hävda sin rätt.

Uppfostran och straff. Studier kring 1902 års lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott.

Kumlien, Mats

1997, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 56).

250 kr

Skall ungdomsbrottslingar i de övre tonåren straffas eller vårdas? 1990-talets rättspolitiska debatt i frågan har präglats inte bara av spekulationer om framtiden utan också av återblickande perspektiv. Debatten har kretsat kring motsatspar som humanitet ö repression, behandlingstanke ö klassisk straffrätt, statsintervention ö liberal rättsstat. Diskussionen har visat att politiska värden påverkar kriminalpolitiken men också det omvända, att kriminalpolitiken kan fungera som verktyg för att tydliggöra och befästa politiska värden. En systematisk rättshistorisk undersökning av upprinnelsen till 1900-talets rättsliga dualism beträffande samhällets reaktioner mot ungdomsbrott har saknats. Föreliggande arbete analyserar ur ett historiskt-komparativt perspektiv den idé- och laghistoriska bakgrunden till vår egen tids rättspolitiska debatt i ämnet. Boken utgör en omarbetad och utvidgad version av författarens doktorsavhandling från 1994.

Politisk yttrandefrihet.

En studie i lagstiftning och praxis

under demokratins genombrottstid.

Alexius, Katarina

1997, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 55)

240 kr

Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen, anger författaren, är att fastställa vilka straffrättsliga insränkningar som fanns i den politiska yttrandefriheten i sverige under slutet av 1800-talet och fram till den politiska demokratiseringens fullbordan genom 1918-1921 års författningsreform. Arbetet är strukturerat kring ett antal lagrum i dels 1864 års strafflag, dels 1812 års tryckfrihetsförordning. Med politisk yttrandefrihet menas frihet att framföra synpunkter på det statsrättsliga systemet och dettas representanter. Som straffrättsliga inskränkningar i den politiska yttrandefriheten räknas straffbud som skyddade objekt av nyssnämnd art mot yttrandefrihetsrättsliga angrepp, exempelvis brottstyper som samhällsfarlig ryktesspridning, uppviglingsbrott, förargelseväckande beteende, smädelse mot främmande makt, kungen, riksdagen eller ämbetsman. En stor del av studien har ägnats åt uppviglingsbrottet; den s k munkorgslagen, var den mest uppmärksammade yttrandefrihets-kränkningen under den tidsperiod som avhandlingen omfattar.

Evidence, Crime and the Legal Profession. The Emergence of Free Evaluation of Evidence in the Finnish Nineteenth-Century Criminal Procedure.

Pihlajamäki, Heikki

1997, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 54)

200 kr

Tema för avhandlingen som försvarades för juris doktorsgrad vid Helsingfors universitet 1996 är bevisteoretiska förändringar i straffprocessen i Finland under 1800-talet, från formell till fri bevisprövning. Författaren redogör för den processuella utvecklingen från äldre tid såväl i Norden som i utlandet och använder sig därvid såväl av nordisk som utländsk och särskilt anglosaxisk och fransk litteratur. Han ser på bevisrättens utveckling utifrån utformningen av samhällets styrelsesätt och kommer också in på domarens ställning i processen. Boken utgör ett intressant komplement till professor Göran Ingers forskning rörande svensk och utländsk processrättshistoria (se Rättshistoriskt bibliotek 26 och 50).

Dödsstraffet, kyrkan och staten i Sverige från 1700-tal till 1900-tal

Bergman, Martin

1996, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 53)

165 kr

Boken är en avhandling i kyrkohistoria för teologie doktor-examen. Den består av två delar, varav den första behandlar dödsstraffsdebatten, lagstiftningen och tillämpningen. Utgångspunkten är Gustaf III:s barnamordsplakat 1778, inspirerat av upplysningsfilosofen Becaria. Den andra delen behandlar beredelsen av dödsdömda till döden, en kyrklig uppgift, där avrättningen ej ansågs kunna verkställas, förrän den dömde insett sin skuld. Bland de behandlade fallen förekommer ett stort antal kända namn från Eric Brahe på 1700-talet till rånmördaren Ander.

Patrioter och institutionalister.

Den nordiska rättsvetenskapens historia.

Del I. Tiden före 1815.

Björne, Lars

1995, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 52)

310 kr

Boken är första delen i ett stort upplagt verk, planerat i fyra delar, om den nordiska rättsvetenskapens historia. Norden behandlas huvudsakligen i två parallella skildringar, dels Sverige-Finland, dels Danmark-Norge-Island. Av begreppen i titeln åsyftar patrioter de författare som i rudbeckiansk anda gjorde gällande att deras nationella rätt var urgammal, medan institutionalisterna använde den romerska rättens begrepp institution som ett schema vari den nationella rätten inpassades. Framställningen behandlar från 1500-talet fram till 1815 den praktiska juridikens och rättsvetenskapens framväxt. Särskild vikt ägnas för Sveriges del åt de många akademiska avhandlingarna, dissertationes. Boken avslutas med en omfattande serie korta biografier över nordiska jurister under deras aktuella perioder.

Stadgelagstiftningen i senmedeltidens Sverige.

Bjarne Larsson, Gabriela

1994, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 51)

200 kr

Ämnet för denna doktoravhandling är samtliga bevarade medeltida stadgor från 1350 till 1500, vilka kronologiskt och systematiskt genomgås både i formellt och innehållsligt hänseende. Syftet med studien är att undersöka hur kungamakten å ena sidan och högfrälset å andra använder sig av stadgelagstiftningen som medel att uppnå politisk och ekonomisk makt. Samtidigt analyseras också också samma lagstiftnings konsekvenser för bönderna. Stadgorna ses som avtal mellan kungamakten och högadeln. De ses också som redskap till att begränsa maktkampen, för att reglera rättigheter och skyldigheter samt att fördela resurser. Den faktaspäckade avhandlingen innehåller också jämförelser med grannländernas rättssystem, processordningens framväxt, landbosystemets växlande utformning m m.

Erkännandet i svensk processrättshistoria.

II. 1614-1948.

Inger, Göran

1994, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 50)

290 kr

Arbetet är en uppföljning av författarens tidigare undersökning av erkännandet i romersk-kanonisk, tysk-romersk och svensk processrätt fram till 1614. Även i föreliggande arbete har författaren undersökt den svenska processrättsliga utvecklingen på kontinenten och har därvid konstaterat, att man i Sverige recipierade den legala bevisteorin i en något modifierad form, vilken lagfästes i 1734 års lag.

På kontinenten börjaden man under bl a påverkan från den franska lagstiftningen kräva en övergång till fri bevisprövning på 1800-talet. Med lagstiftningen 1877 övergick man definitivt till den fria bevisprövningen. Härigenom blev erkännandet ett bevismedel bland alla andra. I Sverige började man tillämpa den fria bevisprövningen i viss omfattning redan från 1800-talets mitt men definitivt genomfördes den inte förräm på 1940-talet.

Även i föreliggande undersökning har författaren undersökt i vad mån tidens religiösa uppfattning bidragit till värderingen av erkännandet som bevismedel. Boken är försedd med en utförlig sammanfattning på tyska.

Hovrätt i funktion.

Göta hovrätt och brottmålen 1635-1699.

Thunander, Rudolf

1993, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 49)

190 kr

Ur Göta hovrätts unika källmaterial på straffrättens område under 1600-talet har Rudolf Thunander hämtat materialet till sin doktorsavhandling. Dess syfte är att belysa och besvara en rad frågor om stormaktstidens rättsskipning. Till skillnad mot mera traditionellt rätts-historiskt material i form av lagar, prejudikat etc används källor där tillämpningen speglas, såsom resolutioner, insända domar från underrätterna, hovrättens egna domböcker, protokoll och annat material i anslutning till enskilda domar. Författaren vill se i vad mån rätten i praktiken kan sägas ha varit ett statens medel att disciplinera medborgarna med avskräckande straff eller om den fungerat i relation till rättsmedvetandet med öppnare kommunikationer. Däremot avstår författaren från att analysera brottsutvecklingen som sådan.

Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775.

Frohnert, Pär

1993, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 48)

260 kr

Denna avhandling, som tillkommit inom ramen för projektet Centralmakt och lokalsamhälle, behandlar dels relationen/interaktionen stat ö allmoge i det lokala praktiska arbetet, konflikt eller samförstånd, dels framväxten, karaktären och graden av byråkratin i den lokala förvaltningen.

För Gud, staten och folket. Brott och rättsskipning i Sverige 1600-1840.

Sundin, Jan

1992, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 47)

300 kr

Jan Sundins syfte med detta stora arbete är att ge en översiktlig bild av den lokala rättvisan och dess aktörer i det förindustriella Sverige från början av 1600-talet till mitten av 1800-talet. En huvudfråga är hur brottmålens struktur förändrades och hur de hanterades i de lokala domstolarna. Författaren analyserar också rättssystemets omvandling i samspel med samhällsförändringen i övrigt och vill förmedla bilder av människornas vardag.

Nordisk rättskällelära på 1800-talet.

Björne, Lars

1991, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 46)

260 kr

Boken innehåller en mycket noggrann genomgång av nordiska juristers ställningstagande till rättskällefrågorna under 1800-talet. Författaren inskränker sig till den rättskällelära som framförts i den juridiska litteraturen. Den av domstolarna faktiskt använda rättskälleläran eller rättskälleläran i lagstiftningen har inte undersökts. Tyngdpunkten vilar på explicita uttalanden om rättskällorna medan endast undantagsvis undersökts vilka rättskällor man i realiteten använt sig av. Framställningen pekar också framåt i tiden genom att författaren diskuterar frågan huruvida modern rättskällelära skiljer sig från den s k traditionella rättskälleläran.

Nordisk rättshistorisk litteratur 1976-1980. En bibliografisk förteckning.

Grönberg, Lennart

1991, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 45)

270 kr

F d överbiliotekarien Lennart Grönberg fortsätter här de rättshistoriska bibliografierna under användande av samma redaktionella utformning som introducerades av Signe Carlsson.

Die Herrschaft der Rechtswissenschaft.

Sandström, Marie

1989, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 44)

230 kr

Avhandlingen behandlar en period i Uppsala universitets juridiska fakultets historia, som med rätta kunde kallas den vetenskapliga jurisprudensens era. Under denna period, närmast före och efter 1840-41 års Riksdag, pågick en kamp mellan två fraktioner, två oförenliga åsikter rörande den juridiska utbildningen, som egentligen gällde frågan huruvida rättsvetenskapen, bedömd på sina vetenskapliga meriter, var kapabel att fylla en funktion som normgivare i samhället med däremot svarande krav på utbildningens standard. Syftet med denna studie är att fastställa de filosofiska förutsättningarna för en sådan emanciperad rättsvetenskap och de historiska betingelser under vilken dessa skulle uppfyllas.

Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden.

Åqvist, Gösta

1989, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 43)

220 kr

Den undersökning som här framläggs utgör ett försök att klarlägga uppkomsten och den första utvecklingen av den svenske kungens lagstiftningsmakt och domsrätt, liksom att också följa dessa befogenheters vidare förändringar fram till den s k senare landslagen. I undersökningen görs en klar åtskillnad mellan dessa två funktioner, den kungliga lagstiftningsmakten och den kungliga domsmakten, och författaren ifrågasätter den ofta framförda åsikten att de båda funktionerna förutsatte eller var beroende av varandra. Det kungliga ingripandet i lagstiftningen skedde mycket trevande och först genom Alsnö stadga och särskilt Skänninge stadga utbildades de allmänna linjerna för kungens lagstiftning. Under det kungliga domsinflytandet behandlar författatren också utvecklingen av det svenska nämndinflytandet från en lokal, administrativ indelning till en verklig domstol. Utblickar görs även över kontinental och engelsk rätt.

Från lagtolkning till lagstiftning. Högsta domstolen och godtrosförvärven.

Anners, Erik

1989, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 42)

265 kr

Högsta domstolen har på centrala rättsområden gjort nyskapande och avgörande insatser i svensk rättsutveckling. Ofta har dessa insatser haft karaktär av nyblidning av rättsregler till utfyllnad av de lag stadgade. Ett exempel på hur HD genom nyinriktad praxis genombrutit reglerna i 1734 års lag utgör godtrosförvärvets historia. Genom sin avgörande insats i rättstillämpningen vid mitten av 1800-talet tog HD det extensiva godtrosförvärvet av stulet gods i svensk rätt. På grund av HD:s auktoritet kom denna ståndpunkt att envist förvaras av domstolarna trots att politiska krafter verkade för den urgamla oinskränkta vindikationsrätten till stulet gods i 1734 års lag. Avsikten med professor Anners arbete är i första hand att klarlägga utvecklingen beträffande vindikationsrätten till stulet gods från 1734 års lag till 1986 års lag om godtrosförvärv av lösöre.

Sveriges medeltidslagar. Europeisk rättstradition i politisk omvandling.

Sjöholm, Elsa

1988, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 41)

225 kr

En huvuduppgift i Elsa Sjöholms arbete är användandet av den högmedeltida svenska lagstiftningen som källa till tolkningen av det politiska skeendet under denna tid. Lagarna lämnar, likt kvarlevor från tiden för sin tillkomst, vittnesbörd om då härskande samhälleliga maktstrukturer. Med denna källsyn står lagarna som maktinstrument i centrum för forskningen. Därmed följer också en radikal omvärdering av äldre teorier rörande lagarnas tillkomst.

Tysk påverkan på svensk civilrättsdoktrin 1870-1914.

Sundell, Jan-Olof

1987, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 40)

230 kr

Den centrala delen av denna doktorsavhandling består av en studie av åtta framstående, svenska rättsvetenskapsmän, deras bildningsväg fram till disputationen och en genomgång av deras doktorsavhandlingar. Syftet är att studera hur deras juridiska tänkande formats och hur detta tänkande kommit till uttryck i doktorsavhandlingarna. Författaren söker påvisa att dessa svenska rättslärde influerats av vetenskapliga uppfattningar hämtade från tysk jurisprudens och även övertagit den rättsdogmatiska metoden vad gäller analysen av civilrätten.

Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens

och Gustav Vasas Sverige.

Claeson, Sten

1987, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 39)

160 kr

Författaren behandlar i sin avhandling häradshövdingeämbetet under medeltid och 1500-tal ur en mångfald olika aspekter såsom rekrytering och tillsättning av häradshövdingar, dras jordägande och sociala bakgrund, inkomster och förmåner, tingstider och tingsplatser samt häradsmenighetens medverkan vid tingen.

Grenverket.

Studier rörande jord, släktskapssystem

och ståndsprivilegier.

Winberg, Christer

1985, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 38)

140 kr

I detta arbete tar Christer Winberg upp förvandlingen av det gamla, feodala ägandets grenverk av rättigheter till ett modernt, absolut och enhetligt jordägande och denna förändrings betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Författaren utgår från den romerska rättens uppspaltning av äganderätten i tre nivåer: rätten till jordens avkastning, rätten att bruka jorden utan annans inblandning och rätten att avhända sig jorden fritt. Han inriktar sitt intresse på förändringar i nivå tre. Undersökningarna kretsar kring ätten och jorden, förekomsten av feodala egendomsformer och övergången till ett modernt jordägande. Ett grundmotiv i framställningen är förhållandet individ ö kollektiv. Därjämte behandlas till synes perifera företeelser som bakarv, preskriptionstider, morgongåvor m m.

Sveriges Rikes Lag. Gillad och antagen

på riksdagen åhr 1734.

Till 250-årsdagen av lagens tillkomst. Efter den första i antikva tryckta upplagan av år 1780. Med inledning av Stig Jägerskiöld ãKring tillkomsten av 1734 års lag.

Faksimile.

1984, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 37)

170 kr

Trolldomsprocesserna i Sverige.

Andra upplagan med efterskrift.

Ankarloo, Bengt

1996, Inbunden, 361 s.

(Rättshistoriskt bibliotek 36)

190 kr


Denna avhandling behandlar inledningsvis den svenska trolldomsprocessen i såväl lagstiftning som i rättspraxis före de stora häxprocesserna 1668-1677. Därefter behandlas de stora processerna med början i Älvdalen i Dalarna 1668 och därefter i Norrland, Uppland och Stockholm 1676-1677. Processerna behandlas kronologiskt och systematiskt. Författaren tar också upp sociologiska aspekter på företeelsen.


Denna nya upplaga är ett omtryck av den ursprungliga texten utan ändringar (jfr RB 17). Boken återspeglar det forskningsläge som förelåg mot 60-talets mitt och som i allt väsentligt etablerats redan vid sekelskiftet. Nya ansatser till socialhistoriska och hermeneutiska angreppssätt fick genombrott i den internationella häxforskningen först under 70-talet. De viktigaste resultaten av denna nya forskning redovisas i en efterskrift till denna volym. (Se även Rättshistoriska studier 13).

Överheten och svärdet.

Dödsstraffdebatten i Sverige 1809-1974.

Seth, Ivar

1984, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 35)

200 kr

Vid sin död 31.7.1977 var fil dr Ivar Seth sysselsatt med att fullborda sitt stort anlagda verk om dödsstraffet i Sverige. Hans arbete var i första hand avsett att behandla debatten i vårt land om dödsstraffets berättigande eller avskaffande. Efter Ivar Seths frånfälle överlämnade arvingarna manuskript och anteckningar till Olinska stiftelsen som beslöt att utge hans verk i här föreliggande, av professor Stig Jägerskiöld redigerade och kompletterade skick. I en efterskrift gör professor Alvar Nelson en skildring och analys av den senaste tidens utveckling.

Attungstal och mantal. Studier i svensk jordtaxering.

Ekbom, Carl Axel

1981, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 34)

70 kr

I sitt arbete från 1974 pekade författaren på de tydliga likheter om kunde konstateras mellan det uppskattade antalet attungar på Gotland och det antal mantal som ön tilldelats vid 1568 års jordtaxeringar. I detta arbeta fortsätter författaren sina observationer till Sveriges övriga landskap med syfte att fastställa huruvida ett liknande samband mellan dessa båda beskattningssystem det gamla attungstalet från vikingatiden och mantalsuppskattningen från 1568 kan spåras också i dessa landskap.

Subordination och enskild integritet. Studier kring ett militärt rättssäkerhetskomplex.

Nygren, Rolf

1981, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 33)

125 kr

Professor Nygrens doktorsavhandling ägnas åt spänningsförhållandet mellan militärstraffrättens subordinationskrav och den lydandes intresse av och rätt till säkerhet och integritet. Temat behandlas utifrån ett rättshistoriskt långtidsperspektiv, varvid målet blir att både söka beskriva och framför allt förklara orsakerna bakom uppkomsten och utvecklingen av de militärstraffrättsliga föreställningar som betraktade soladater och underlydande i allmänhet som viljelösa redskap i förmäns händer. Enligt författaren var åtminstone delvis 1900-talets storskaliga krigsförbrytelser en konsekvens av dessa lärors accepterande.

Land och ledung. Ur Erland Hjärnes historiska författarskap utgivet av Gösta Åqvist. Del 2.

Hjärne, Erland

1981, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 32)

180 kr

Del 2 innehåller följande arbeten: V. Þokkabot och fullrättsbot. Studier i ståndssamhällets och bötessystemets äldre historia i Norden, VI. Norska ledungsflottans skeppstal och VII. Svearna enligt Tacitus.

Land och ledung. Ur Erland Hjärnes historiska författarskap utgivet av Gösta Åqvist. Del 1.

Hjärne, Erland

1979, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 31)

180 kr

Boken innefattar en samlad utgåva av Erland Hjärnes arbeten inför en professorstillsättning 1928 och utgör, tillsammans med band 32, ett väsentligt rättshistoriskt bidrag på det nordiska planet.

Del 1 innehåller fyra arbeten; I. Björköarätt och ledungsrätt, II. Worthaeld, III. Tolft och hundare och IV.Alfheimar.

Dessutom innehåller boken, förutom ett förord av Gösta Åqvist, en artikel om Erland Hjärne av Gösta Hasselberg samt Hjärnes eget förord.

Nordisk rättshistorisk litteratur 1966-1975. En bibliografisk förteckning.

Carlsson, Signe

1980, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 30)

170 kr

En direkt fortsättning på Signe Carlssons föregående tioårsbibliografi, redigerad enligt samma principer och med det viktiga tillägget att också maskinskrivna och stencilerade arbeten registrerats så långt detta varit möjligt och att avdelningen lokalhistoria utvidgats.

Peter the Great's Administrative and Judicial Reforms. Swedish Antecedents and the Process of Reception.

Peterson, Claes

1979, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 29)

170 kr

Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för de administrativa och rättsliga reformer som genomfördes i Ryssland 1715-1722 och speciellt det inflytande svenskt förvaltningssystem och svensk lag hade på denna reform. Ett av de viktigare resultaten av studien utvisar att reformerna i betydligt högre grad än tidigare antagits vilade direkt på svenska förebilder inte bara beträffande den yttre strukturen utan också myndigheternas inre organisation.

Ledung och tidig jordtaxering i Danmark. Studier i Nordens äldsta administrativa indelning.

Ekbom, Carl Axel

1979, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 28)

125 kr

Med denna volym fortsätter författaren sina undersöknigar med att söka fastslå dels huruvida ledungen i Danmark var organiserad på samma sätt som i Sverige och Norge dels också vilka slutsatser som kan dras av tillgängligt forskningsmaterial från Danmark.

Viennetionden i Norge.

Ekbom, Carl Axel

1976, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 27)

120 kr

Författaren redovisar i denna undersökning om viennetiondet i Norge en taxering av åkerjorden i Norge med hjälp av källmaterial från 1100- och 1200-talen.

Das Geständnis in der Prozessrechtsgeschichte. I. Bis zur Gründung des Svea Hofgerichts 1614.

Inger, Göran

1976, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 26)

135 kr

Professor Ingers forskningsprojekt om erkännandet i svensk processrättshistoria spänner från medeltiden och fram till slutet av 1800-talet, då rättspraxis accepterade en fri bevisprövning. Denna första del av arbetet skildrar utvecklingen fram till inrättandet av Svea hovrätt 1614. Målet för denna undersökning är att visa i vilken utsträckning erkännandet har stått under inflytande av den romerskkanoniska rätten och hur religiösa tankar gjort nedslag i erkännandets svenska utveckling under denna tid.

Institutet "insättande på bekännelse" i svensk processrättshistoria.

Inger, Göran

1976, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 25)

110 kr

Professor Inger har i denna avhandling behandlat ett av de mörka kapitlen i svensk processrättshistoria. Författaren tar här upp tre processuella institut till föremål för särskild undersökning, nämligen absolutio ab instantia, insättande på bekännelse och användingen av svårare fängelse. Arbetet är samtidigt ett bidrag till den legala bevisteorins historia och till frågan om fängelsernas inrättning och fångvårdens uppgifter under 1700- och 1800-talen.

Gerichtbarkeiten der schwedischen Krone im deutschen Reichsterritorium. I. Voraussetzungen und Aufbau 1630-1657.

Modéer, Kjell Å

1975, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 24)

150 kr

De rättsliga förhållandena under åren 1630-1657 i Pommern, Wismar och Bremen-Werden, dvs de territorier i det tyska kejsardömet som Sverige tillades som provinser i den Westfaliska freden 1648, är ämnet för denna doktorsavhandling. Svenskarnas rättspolitik och ingrepp i den tyska rättsutvecklingen under tiden före 1648, bl a vid fredsförhandlingarana rörande det Sverige tillerkända appellationsprivilegiet behandlas. Därefter upptages konsolideringen av rättsförhållandena i de svenska provinserna under tiden 1648-1657.

Viennetionde och hundareindelning. Studier rörande Sveriges äldsta politiska indelning.

Ekbom, Carl Axel

1974, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 23)

160 kr

Viennetionde eller sexårsgärden var en påvlig uppbörd som utgick ur kyrkornas samtliga inkomster. Författaren drar med hjälp av bevarade taxeringslängder från 1300-talets första hälft ut uppgifter om vår äldsta politiska indelning, om ledungsorganisationen m.m.

Stat - religion - kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet.

Brohed, Ingmar

1973, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 22)

150 kr

Denna kyrkorättsliga avhandling behandlar ett ämne med aspekter i skilda vetenskapliga discipliner. Författaren har tagit som ämne för sitt arbete den akademiska undervisningens behandling av frågorna rörande stat, religion och kyrka i 1700-talets Uppsala, Lund och Åbo. Han klarlägger det inflytande, som främst det tyska naturrättsliga tänkandet utövat på svensk statslära och kyrkodoktrin.

Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag.

Petersson, Hans

1973, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 21)

180 kr

Författaren behandlar ett rättsinstitut, som ur historisk synvnkel är intressant framför allt för förståelsen av de besuttna klasserna godsförhållanden och godspolitik. Men denna institut-monografi tar också upp explicit rättshistoriska frågor exempelvis om morgongåvans ursprung, innebörd, storlek och tidpunkten för givandet. Författaren har koncentrerat sig på det omfattande svenska källmaterialet, vilket redovisats i en avslutande kasuistik.

"Jag giver dig min dotter." Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. 2.

Carlsson, Lizzie

1972, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 20).

145 kr

Författaren tar i denna andra del av sitt arbete till sin uppgift att ge en historisk framställning av den kanoniska äktenskapsrättens inträngande i Sverige. Avhandlingen består av två avdelningar. Den första redovisar formerna för äktenskapets ingående medan den andra behandlar barnet och dopet.

Nordisk rättshistorisk litteratur 1956-1965. En bibliografisk förteckning.

Carlsson, Signe

1972, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 19).

115 kr

Med denna tioårsbibliografi har förste bibliotekarien Signe Carlsson vid Lunds universitets- bibliotek i ett självständigt bibliografiskt arbete förtecknat nära 2.000 rättshistoriska titlar såväl systematiskt som med ett register. Arbetet utgör en viktig handbok inte bara för den rätts-historiske forskaren.

Långholmen. Spinnhuset och fängelset under två sekler.

Rudstedt, Gunnar

1972, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 18).

150 kr

Detta intresseväckande arbete skildrar Långholmsanstaltens tillkomst och utveckling ur såväl straffrättshistorisk som fångvårdshistorisk synpunkt. Författaren skildrar utvecklingen fram till den år 1946 antagna lagen om verkställighet av frihetsstraff. Arbetet illustreras med ett omfattande delvis unikt bildmaterial.

Trolldomsprocesserna i Sverige.

Ankarloo, Bengt

1971

(Rättshistoriskt bibliotek 17).

UTSÅLD, Se Rättshistoriskt bibliotek 36

Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid.

Hellström, Jan Arvid

1971

(Rättshistoriskt bibliotek 16).

UTSÅLD

Söderköpings lagbok 1387

Utgiven efter den medeltida handskriften och med en inledning av Elias Wessén.

1971, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 15).

65 kr

I Schlyters edition av Magnus Erikssons stadslag lades den s.k.”Stockholms lagbok” från 1420-talet till grund för utgåvan i tron att den varr den äldsta bevarade handskriften. Professor Wessén visar i inledningen till förevarande utgåva av ”Söderköpings lagbok” att denna är den äldsta bevarade stadslagen.

Frieden und Eidschwur. Studien zum mittelalterlichen germanischen Recht.

Åqvist, Gösta

1968, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 14).

150 kr

Professor Åqvist tar i sin avhandling upp den svenska edsöres- och fridslagstiftningen och gör den till föremål för en brett upplagt undersökning ur såväl formell som materiell synpunkt. Författaren redovisar forskningsläget i Sverige och ställer därefter frågan vad begreppet edsöre står för. Lagstiftningen i materiellt avseende undersöker författaren beträffande hemfriden.

De karolinska kassationsakterna.

Hasselberg, Gösta

1968, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 13)

125 kr

Professor Hasselberg analyserar i denna avhandling för det svenska enväldets uppkomst viktiga statsrättsliga aktstycken, nämligen förklaringen 19.12.1682 angående Karl X Gustavs testamente och kassationsakten 14.3.1689. Avhandlingen skildrar dessa båda akters successiva framväxt och deras politiska syften.

Den kanoniska rätten och äldre västgötalagens kyrkobalk. En jämförande studie.

Ericsson, Georg J V

1967, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 12)

90 kr

Författaren gör i detta arbete en sammanställning mellan den kanoniska rättens regler och den äldre Västgötalagens kyrkobalk beträffande personrätt, sakrätt (i kanonistikens mening), processrätt och straffrätt.

Zur Frage des Veräusserungsverbotes im kirchlichen und weltlichen Recht des Mittelalters.

Strandberg, Carl

1967, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 11)

110 kr

Bestämmelser i de svenska medeltidslagarna om förbud för konungen att avsöndra kronojord utgör, jämte motsvarande stadganden i europeiska medeltida rättskällor, utgångspunkten för författarens avhandling vars huvudresultat blir att avsöndringsförbudet i svensk medeltida rätt inspirerats av kyrkan och utgör en reception av förbudsreglerna i den kanoniska rätten.

Humanitet och rationalism. Studier i upplysningstidens strafflagsreformer - särskilt med häsyn till Gustav III:s reformlagstiftning.

Anners, Erik

1965, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 10)

170 kr

I denna avhandling har professor Anners satt in Gustav III:s straffrättsreform i ett internationellt sammanhang. Bakgrunden till de svenska reformerna ges dels genom en redovisning av upplysningstidens straffrättsteoretikers reformkrav, dels genom en undersökning av svensk rättspraxis 1736-1778 beträffande leuterationerna i hovrätter och i justitierevisionen.

Otidigt sängelag. En rättshistorisk studie.

Thomson, Arthur

1966, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 9)

125 kr

Med otidigt sängelag förstås alla föräktenskapliga förbindelser mellan sedermera gifta personer. Författaren redogör för och analyserar detta familjerättsliga institut från landskapslagarnas tid och fram till våra dagar.

"Jag giver dig min dotter". Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. 1

Carlsson, Lizzie

1965

(Rättshistoriskt bibliotek 8)

UTSÅLD

Magnus Erikssons stadslag i nusvensk tolkning.

Holmbäck, Åke - Wessén, Elias

1966, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 7)

160 kr

Med utgåvan av Magnus Erikssons stadslag avslutar professorerna Holmbäck och Wessén sin nusvenska utgåva av Sveriges medeltida lagar. Även i detta band har Wessén gjort översättningen och även den huvudsakliga delen av kommentaren. Den omfattande inledningen har två kapitel, ett om lagens text och handskrifter författat av Wessén och ett om lagens tillkomsthistoria författat av Holmbäck.

Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning.

Holmbäck, Åke - Wessén, Elias

1962, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 6)

160 kr

Professorerna Holmbäck och Wessén fullföljer med denna edition av Magnus Erikssons landslag den utgåva av de svenska landskapslagarna de utgivit 1933-46. Arbetet illustreras med färgplanscher ur landslagshandskrifterna från 1400-talet.

Die Klage gegen den Toten in nordgermanischen Recht.

Wallén, Per-Edwin

1958

(Rättshistoriskt bibliotek 5).

175 kr

Das kirchliche Benefizialwesen Schwedens während des Mittelalters. Die Periode der Landschaftsrechte.

Nylander, Ivar

1953, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 4).

90 kr

Denna grundläggande undersökning inom den svenska kyrkorätten behandlar de kyrkliga institutionernas (utom klostrens) och ämbetenas förmögenhet och inkomster. Avhandlingen behandlar förhållandena fram till 1347.

Hand wahre Hand

Anners, Erik

1952, Häftad

(Rättshistoriskt bibliotek 3).

180 kr

I sin doktorsavhandling behandlar professor Anners den centrala förmögenhetsrättsliga frågan om lösöreklandret. Författaren undersöker växelspelet mellan Hand-wahre-Hand-regeln, enligt vilken ägaren saknade vindikationsrätt mot tredje man, och regler, som ger ägaren sådan rätt, antingen oinskränkt eller mot lösen. Framställningen utgår från rätts- förhållandena i de medeltida skandinaviska och kontinentala rättsordningarna och föres fram till regleringen i 1734 års lag.

Om svears och götars forna rätt.

Översättning från det latinska originalet.

Stiernhöök, Johan O:son.

1981, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 2).

190 kr

De jure Sveonum et Gothorum vetusto (1672). Reproduction phototypique précédée d'une notice par Sture Petrén.

Stiernhöök, Joh O:son

1962, Inbunden

(Rättshistoriskt bibliotek 1)

190 kr

Faksimilutgåva av den första framställningen i svensk rättshistoria utförd på latin av Sveriges mest kände rättslärde under 1600-talet, Johan Olofsson Stiernhöök. Utgåvan inleds med ett förord av presidenten Sture Petrén.