ifrf_logo.png

Rättshistoriska studier

Rättshistoriska studier är tänkt som ett forum för publicering av rättshistoriska samlingsvolymer. Vid sidan av ett antal festskrifter domineras serien av uppsatssamlingar, som kommit till i samband med rättshistoriska konferenser och seminarier anordnade av institutet.

Beställ genom ronnells@svaf.se eller på telefonnummer 08 - 545 015 60.

 

RS0.jpg

Claes Peterson (ed.)

Rechtswissenschaft als juristische Doktrin.

Ein rechtshistorisches Seminar in Stockholm 29. bis 30. Mai 2009

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2011. 
346 sid. Illustrerad. 
ISBN: 978-91-86645-02-1. ISSN: 0534-2724
(Rättshistoriska Studier 25)

250 kr

I maj 2009 anordnade Institutet för Rättshistorisk Forskning ett rättsvetenskapligt seminarium i Stockholm på temat Rättsvetenskapen som juridisk doktrin. Seminariet ingick i ett större projekt vid den juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet om den rättshistoriska och juridiska metodlärans historia och åsyftade att rättshistoriker emellan diskutera rättsvetenskapen mot bakgrund av frågan om dess teori och praktik. Temat omfattar en av de 19:e och 20:e århundradenas stora stridsfrågor, nämligen i vilken mån rättsvetenskapen kan anse sig vara en vetenskap och vidare vari denna vetenskaplighet består. Kan en disciplin som inte låter sig förstås empiriskt tillerkännas en plats bland de övriga vetenskaperna? Detta problem uppstod under det 19:e århundradet, när filosofin upphörde att gälla som mönster för vetenskaplighet och istället samhällsvetenskapen började brukas till måttstock.

Seminariebidragen behandlar denna tematik ur såväl diakront som synkront perspektiv. Rättens begreppsliga och systematiska utveckling blir föremål för kontextuella tolkningar som fördjupar vår förståelse av rättsvetenskapens tidsbundenhet och på samma gång belyser dess förmåga att överskrida begränsningar i tid och rum. Publikationen återger tolv bidrag av forskare från Sverige, Norge, Finland, England och Tyskland som genom att väva samman rättshistoriska, rättsteoriska, rättskomparativa och metodhistoriska aspekter presenterar en komplex historisk process.

Sture Holmbergh 
Rundvandringar i Svea hovrätts byggnader

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2008

(Rättshistoriska studier 24)

225 kr

Svea hovrätt grundades 1614 som rikets högsta domstolsinstans underställd konungen och riksrådet. Hovrättens första lokaler låg i det gamla slottet i Stockholm, Tre Kronor. När slottet brann 1697 blev domstolen hemlös och kom under mer än ett halvt sekel att flytta runt till olika lokaler runt nuvarande Gustav Adolfs torg. 1754 inrymdes så hovrätten i det s.k. Wrangelska palatset på Riddarholmen, som alltjämt utgör dess säte. Numera disponerar hovrätten fem byggnader på Riddarholmen, nämligen Wrangelska, Schering Rosenhanes, Hessensteinska, Stenbockska palatsen samt Gamla riksdagshuset.

Svea hovrätt har en intressant historia, men så har även dess byggnader. Författaren, Sture Holmbergh, tar oss med på en spännande resa genom historien, som börjar på medeltiden, när stockholmarna lät sina getter och deras kid beta i skrevorna på Riddarholmen, då benämnd Kidskär. I slutet av 1200-talet anlades här Gråbrödraklostret och holmen fick namnet Gråmunkeholmen. På 1600-talet, under Sveriges stormaktstid, lät Gustaf II Adolf och sedan drottning Kristina adelsmän bygga ståtliga palats på Riddarholmen, som den nu hette. Det mest praktfulla av dessa palats var Wrangelska palatset, som fältmarskalken och riksrådet Carl Gustaf Wrangel lät bygga. Under en tid fungerade Wrangelska palatset som kungligt residens då det kom att kallas Kungshuset. I Stora rummet, en återstod av Kungshusets tronsal, samlades riksdagen. De lyhörda uppfattar hur Gustaf III:s mördare Jakob Johan Anckarström suckar i fängelsehålan i källaren där han satt under rättegången vid Svea hovrätt, som slutade med hans avrättning.

Die Kodifikation und die Juristen

Ein rechtshistorisches Seminar in Stockholm 2. bis 4. Mai 2003

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2008

(Rättshistoriska studier 23)

225 kr

Innehåll: 
Okko Behrends: Die europäische Privatrechtskodifikation und die Gefährdung ihrer Systemmitte. 
Elisabeth Berger: Der transfer einer kodifikation: Österreichs ABGB In Liechtenstein. 
Wilhelm Brauneder: Österreichs ABGB: Vom zentrum an den rand der Privatrechtsordnung? 
Paolo Cappellini: L’Âme de Napoléon. Code civil, Säkularisierung, Politische Form. 
Marju Luts: Die neue estnische Privatrechtskodifikation zwischen Geschichte und Zukunft von Europa. 
Richard Nordqvist: Der Code Civil und die juristische Methodenlehre. 
Claes Peterson: Der Kampf um ein schwedisches Zivilgestezbuch im 19.Jh. Ein schwedischer Kodifikationsstreit? 
Marie Sandström: ”War wir thun sollen wo keine Gesätzbücher sind”: Zur Bedeutung des Nichtvorhandenseins.

Rättshistoria i förändring

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2002

(Rättshistoriska studier 22)

275 kr

Den 19 november 1947 undertecknade hovrättsrådet Gustav Olin och hans maka Carin den urkund som grundlade tillblivelsen av Stiftelsen Institutet för Rättshistorisk Forskning. Stiftelsens syfte var att påolika sätt gagna svensk rättshistorisk forskning.Under sin nu mer än femtioåriga existens har stiftelsen utvecklats till en viktig motor i den rättshistoriska forskningen i Sverige, något som särskilt omvittnas av stiftelsens omfattande publikations-verksamhet.

I samband med att stiftelsen firade sitt femtioårsjubileum i november 1997 anordnades en internationell konferens i Stockholm med deltagare från Sverige, USA, England, Spanien, Italien, Frankrike, Tyskland, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Polen, Nederländerna, Österrike och Belgien. Konferensens tema var att i ett internationellt perspektiv belysa rättshistorieämnets utveckling och nuvarande ställning i forskning och utbildning.

History and European Private Law

Development of Common Methods and Principles

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1997

(Rättshistoriska studier 21)

180 kr

Innehåll: 
Paolo Cappelini: Der ”Individualismus” gegen sas Individuum. Vorläufige Gedanken über die (fragliche) Stelle des Individuums in den internationalen. 
Rechtsverhältnissen, sowie im völkerrechtlichen Rechtsdenken. 
William W Fischer: The Application to Legal History of the Methodologies of Intellectual History. 
Carl josefsson: Die Itegration des Privatrechts in der Europäischen Gemeinschaft vor dem Hintergrund der Rechtsauffassung Savignys. 
Kjell Å Modéer: Theorie und Praxis. Geschichte als rechtspolitisches Argument. Ein Beitrag zur Verwissenschaftlichung der Rechtsanwendung. 
Claes Peterson: Zwischen statischen Rechtskategorien und historisch veränderlichem positiven Recht: das naturrechtliche Dilemma. 
Carlos Petit: From Paris to the Hague. Edouard Lambert and Droit Commun Législatif. 
Geoffrey Samuel: Confronting the Historical and Epistemological Obstacles to Harmonisation. 
Marie Sandström: Das Europarecht von der politischen Vision zum rechtswissenschaftliche Alptraum? 
Jan Schröder: Zur Methodenlehre im europäischen Privatrecht des 16. jahrhunderts. 
Reiner Schulze: Vom Beitrag der rechtsgeschichte zu einer europäischen Privatrechts-wissenschaft. 
David Sugarman: In the Spirit of Weber: Law, Modernity and the Peculiarities of the English.

Johan Olofsson Stiernhöök

Biografi och studier 1596-1996

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1996

(Rättshistoriska studier 20)

125 kr

Innehåll: 
Biografi: 
1970. Jerk Werkmäster: Johan Olofsson Dalkarls levnad. Målningar i Rättviks kommunhus. 
1996. Göran Inger: Johan Olofsson Stiernhöök. 
Studier: 
Göran Inger: Såsom i en spegel: några reflektioner kring Johan Stiernhööks arbete. 
Pia Letto-Vanam: Johan Stiernhöök ö en europeisk eller en svensk jurist? 
Rolf Nygren: Gammal rätt och ny makt. Rättspolitiska perspektiv på Johan Stiernhöök. 
Alvar Nelson: ”Vive ut vivas”. Några otidsenliga reflektioner kring Stiernhöök. 
Kjell Å Modéer: Historia, juridik och politik. En skiss till en vetenskapshistorisk Stiernhöök-biografi.

Juristische Theoriebildung und rechtliche Einheit

Beiträge zu einem rechtshistorischen seminar in Stockholm im September 1992

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1993

(Rättshistoriska studier 19)

200 kr

Innehåll: 
Wilhelm Brauneder: Faktoren der Privatrechtsvereinheitlichungen um 1800 und um 1900. 
PaoloCappellini: Wer hat Angst vorâm Dogma? Kurze Bemarkungen über Sinn und Wandel der Verhältnisses zwischen Rechtstheorie und sog. Dogmengeschichte. 
Bartolomé Clavero: Nativism and Transnationalism. Spanish Law after the Civil Code. 
Paolo Grossi: Juristischer Absolutismus und Privatrecht im 19. Jahrhundert. 
António Manuel Hespanha: Pré-compréhension et savoir historique. La crise du modèle étatiste et les nouveaux contours de lâhistoire du pouvoir.
Peter Landau: Die Rechtsquellenlehre in der deutschen Rechtswissenschaft des 19. Jahrhunderts. 
Kjell Å Modéer: Jherings Rechtsdenken als Herausforderung für die skandinavische Jurisprudenz. 
Heinz Mohnhaupt: Rechtseinheit durch Rechtsprechung? Zu Theorie und Praxis gerichtlicher Regelbildung im 19. Jahrhundert in Deutschland. 
Claes Peterson: Der Naturrechtslehrer als Weltbürger des Rechts. Rechtseinheit durch Naturrecht? 
Jan Ramberg: Methodological Changes in International Trade Law. 
Marie sandström: Das römische Recht von ratio scripta zu ”Muster” und ”Vorbild”. 
Jan Schröder: Die Einteilung des Rechts in öffentliches Recht und Privatrecht ö Eine naturrechtliche Theoriebildung? 
Reiner Schulze: Allgemeine Rechtsgrundsätze und Entwicklung des Europäischen Privatrechts. 
Hans-Heinrich Vogel: Deutsche Begriffsjurisprudenz und Kodifikationssprache aus schwedischer Sicht.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1992

(Rättshistoriska studier 18)

140 kr

Innehåll: 
Hanns v Hofer: Frihetsstraffens genombrott i Sverige. - Försök till systematisk analys. 
Henrik Stevnsborg: Danske Lovs 5-7-4 og 5-8-12. ö Vindikation eller eksstinktion? 
Birgitta Fritz & Eva Odelman: Svensk falkexport till Egypten på medeltiden. ö Studier kring en affärshandling från 1345 i Barcelona. 
Magnus Schultzberg: Bot och straff. En studie av uppenbar skrift och kyrkoplikt i svensk rätt från reformationen intill år 1855.

Högsta domsmakten i Sverige under 200 år

Del 2. Högsta domstolen och civilrätten

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1990

(Rättshistoriska studier 17)

270 kr

Innehåll: 
Axel Adlercreutz: Avtallsrättens framväxt i Högsta domstolens praxis. 
Ulf Bernitz: Högsta domstolen och immaterialrätten. 
Kurt Grönfors: Högsta domstolen och institutet ställningsfullmakt. 
Jan Hellner: Högsta domstolen och avtalsrätten 1920-1989.

Högsta domsmakten i Sverige under 200 år

Del 1. Föreläsningar vid ett internationellt symposium

16-18 maj 1989 med anledning av Högsta domstolens 200-årsjubileum

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1990

(Rättshistoriska studier 16)

270 kr

Innehåll: 
I. Högsta domstolen 200 år. 
Olle Höglund: Invigningstal den 16 maj 1989 i Högsta domstolen. 
Michael Metcalf: De politiska spelet kring Högsta domstolens tillkomst. 
II. Högsta domsmakten under lâancien régime. 
Bernhard Diestelkamp: Die högste Gerichtsbarkaeit in England, Frankreich und Deutschland zwischen Absolutismus und Aufklärung. 
James Oldham: The Royal Courts of England in 1789. 
Mons Sandnes Nygard: Den høgste domsmakt i de nordiske land under gamleveldet (lâancien régime). 
III. Högsta domsmakten under den borgerliga revolutionen 1789-1850. 
Michael Stolleis: Verfassungsideale der Bürgerlichen Revolution. 
Maeva Marcus: Judicial Power under the Constitution. 
Eivind Smith: Den høyeste domsmakt i nordisk statsrett i forste halvdel av det nittende århundre. 
Sten Carlsson: 1809 års regeringsform. 
IV. Högsta domsmakten under den liberala rättsstaten 1850-1920. 
Stig Strömholm: Efterklang, kris och genombrott ö Det intellektuella klimatet i Sverige 1850-1920. 
Ditlev Tamm: Danmarks Høyesteret under den liberale retsstat 1850-1920. 
Rune Slagstad: Den norste Høyesteretts prövningsrett i perioden 1850-1920. 
Lars Björne: Statens justitiedepartement ö Högsta domsmakten i Finland 1809-1918. 
Alvar Nelson: Högsta domstolen och straffrätten under den liberala rättststaten. 
Göran Inger: Högsta domstolen och den fria bevisprövningen. 
V. Högsta dommakten i välfärdsstaten 1920-1989. 
Per-Olof Ekelöf: Högsta domstolen och den juridiska doktrinen. 
Lotta Westerhäll: Högsta domsmakten ur socialrättsligt perspektiv. 
Sven-Hugo Ryman: Högsta domsmakten ur arbetsrättsligt perspektiv. 
Bertil Bengtsson: Ändringsdispens och prejudikatdispens.

Rechtsgeschichte und theoretische Dimension

Forschungsbeiträge eines rechtshistorischen Seminars in Stockholm im November 1986

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1990

(Rättshistoriska studier 15)

230 kr

Innehåll: 
Lars Björne: Die Rezeption deutscher Rechtssysteme in der nordischen Rechtswissenschaft als Forschungsproblem Einige Fragestellungen. 
Gerhard Dilcher: Zur Rolle des Rechts bei stadtbürglichen Gruppenbildungen im Mittelalter. 
Paolo Grossi: Das Eigentum und die Eigentümer in der Werkstatt des Rechtshistorikers. 
Bo H Lindberg: Einige Gesichtspunkte zum Einfluss des Gebots der christlichen Nächstenliebe auf das Strafrecht des 17. und 18. Jahrhunderts in Alteuropa. 
Rolf Nygren: Die Veränderung des Rechts und ihre sozialgeschichtliche Voraussetzung. 
Otto Gerhard Oexle: Von Nietzsche zu Max Weber: Wertproblem und Objektivitätsforderung der Wissenschaft im Zeichen der Historismus. 
Claes Peterson: Rechtsgeschichte als akademische Disziplin in Schweden: Universitätspolitische und wissenschaftliche Reflexionen. 
Johannes-Michael Scholz: Rechtshistorie als historische Kultursoziologie. 
Reiner Schulze: Der Zugang zum Recht fremder Kulturen: Germanistik und Rechtsethnologie.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1988

(Rättshistoriska studier 14)

160 kr

Innehåll: 
Kjell Kumlien: Stadslag, statsmakt och tyskar i senmedeltidens Stockholm några problem. 
Inger Dübeck: De nordiske lovböger 1683, 1687 og 1734. 
Dag Lindström: Våld, förtal och förlikningar i Stockholm 1475-1625. 
Per-Axel Wiktorsson: Ett bidrag till kännedomen om landslagens ikraftträdande. 
Per-Axel Wiktorsson: Beteckningar för lag i diplom. 
Appendix: Omnämnandet av lagar i svenska diplom fram till 1/7 1368.

Häxornas Europa 1400-1700

Historiska och antropologiska studier utgivna av Bengt Ankarloo & Gustav Henningsen

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1987

(Rättshistoriska studier 13)

220 kr

Innehåll: 
Inledning av Bengt Ankarloo & Gustav Henningsen. 
Del 1:Juristerna och teologerna. 
Julio Caro Baroja:De katolska demonologerna. 
Stuart Clark: De protestantiska demonologerna. 
John Tedeschi: Inkvisitionen och häxorna. 
Del 2: Det europeiska häxväsendets ursprung. 
Carlo Ginzburg: Sabbatens natur. 
Robert Muchembled: Satansmyter och kulturella realiteter. 
Robert Rowland: Natthäxor och vardagshäxor. 
Gustav Henningsen: Sicilien: ett arkaiskt mönster för sabbaten. 
Del 3: Förföljelserna i Skandinavien och andra europeiska periferier. 
Gabor Klaniczay: Ungern: häxtron och det schamanistiska substratet. 
Maia Madar: Estland I: varulvar och giftblandare. 
Juhan Kahk: Estland II: kavallerichock mot folktron. 
Bengt Ankarloo: Sverige: det stora oväsendet 1668-1676. 
Antero Heikkinen & Timo Kervinen: Finland: den manliga dominansen. 
Jens Chr Johansen: Danmark: anklagernas sociologi. 
Hans Eyvind Naess: Norge: den kriminologiska kontexten. 
Kirsten Hastrup: Island: trollkarlar och hedendom. 
Francisco Bethencourt: Portugal: en försiktig Inkvisition. 
Del 4: Sammanfattningar. 
William E Monter: Skandinaviens häxväsen i ett engelskt-amerikanskt perspektiv. 
Peter Burke: Det komaprativa studiet av Europas häxväsende.

Samuel von Pufendorf 1632-1682

Ett rättshistoriskt symposium i Lund 15-16 januari 1982

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1986

(Rättshistoriska studier 12)

155 kr

Innehåll:
Kjel Å Modéer: Samuel von Pufendorf 1632-1982. 
Hans Thieme: Pufendorf und unsere Zeit. 
Horst Denzer: Samel Pufendorfs Naturrecht im Wissenschaftsystem seiner Zeit. 
Notker Hammerstein: Zum Fortwirken von Pufendorfs Naturrechtslehre and den Universitäten des Heiligen Römisches Reiches Deutscher Nation während des 18. Jahrhunderts. 
Lars Nihlén: On the Use of Natural Law. Samuel von Pufendorf as Royal Swedish State Historian. 
Bo Lindberg: The Doctrine of Natural Law in 17th Century. 
Ditlev Tamm: Pufendorf und Dänemark. 
Lars Björne: Pufendorf und Finnland. 
J Th de Smidt: Pufendorf und Leiden. 
Alfred Dufour: Pufendorfs Ausstrahlung im französischen und im angloamerikanischen Kulturraum. 
Thomas Mautner: Pufendorf and 18th Century Scottish Philosophy. 
Aleksander Peczenik: Pufendorf, Karl Olivecrona und die Gegenwart. 
Göran Lantz: Krig som bestraffning. 
Friedrich Lachmeyer: Zum aktuellen Stellenwert der Lehre von den ”entia moralia”. 
Kjell Å Modéer: ”Ista Pufendorfi facies”. Ett bidrag till Samuel von Pufendorf i bildkonsten.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1985

(Rättshistoriska studier 11)

110 kr

Innehåll:
Birger Berg: Stiernhielm som latinpoet. Med inledning av Stig Jägerskiöld. 
Gunnar Bramstång: Kvinnlig tronföljd en tillbakablick utifrån vår nuvarande successionsordning. 
Ole Fenger: Selvmord i kultur- og retshistorisk belysning. 
Stig Jörgensen: Ersatningsrettens udvikling. 
Jan Liedgren: Alsnö stadgas språk och datering. 
Elsa Sjöholm: Rättslösa. Ett testfall till projektet ”De svenska medeltidslagarna som historiska källor”. 
Klas Åmark: Lagstiftning som reformverksamhet. En historiografisk analys av den moderna straffrättens historia. 
Gösta Åqvist: Till den svenska regalrättens historia.

En bukett uppsatser från fem decennier

Festskrift tillägnad Gerhard Hafström på hans 80-årsdag

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1984

(Rättshistoriska studier 10)

120 kr

Innehåll:
Kjell Å Modéer: Gerhard Hafström 80 år. 
Gerhard Hafström: Äldre Västgötalagens ”landamaeri”; Justitiekanslern och Fersenska mordet; Skafthållning; Tomt är tegs moder; Hatt och huva; Raetlösa; Från fästning med fastar till trolovning ”annorledes”; Dulgadråp och danaarv; Tiohäradslagen och Värendsrätten; Rättshistoriska perspektiv; Skattefjällsdomen. En rättshistorisk kommentar. 
Signe Carlsson: Professor Gerhard Hafströms skrifter. En bibliografi.

Den svenska juridikens uppblomstring i 1600-talets politiska, kulturella och religiösa stormaktssamhälle

Föreläsningar vid ett svenskt-finskt rättshistoriskt tvärvetenskapligt symposium i Uppsala 18-20 april 1983

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1983

(Rättshistoriska studier 9)

110 kr

Innehåll:
Margareta Revera: 1600-talsbönderna och deras herrar. Om jordägande, skatter och samhällsförändringar i ljuset av nyare forskning. 
Ingun Montgomery: ”... enighet i religion och den rätta gudstjänsten är den kraftigaste grundval till ett ... varachtigt regemente ...”. 
Nils Runeby: Till frågan om fundamentallagbegreppets uppkomst i Sverige. 
Stig Strömholm: Grotius och den tidigare naturrätten. 
Rolf Lindborg: Johannes Schefferus och naturrätten. 
Heikki Ylikangas: Kampen mellan naturrätt och romersk rätt i Sverige. 
Lars Björne: Rättssystematiken i den svensk-finska juridiska litteraturen på 1600-talet.
Allan Ellenius: Imago iustitiae. Till rättvisans ikonografi under stormaktstiden. 
Stig Jägerskiöld: Rätt och rättsskipning i 1600-talets Sverige. 
Martti Parvio: Den svenska kyrkorätten under 1600-talet. 
Yrjö Blomstedt: 1600-talets juridik i Finland. Reflexioner kring käll- och forskningsläget. 
Bo H Lindberg: Brott och straff enligt more geometrico. Ett kristet-aristoteliskt krav. 
Göran Inger: Studier rörande den svenska processrättens utveckling under 1600-talet. Arbetsrapport från pågående forskning.

1667 års sjölag i ett 300-årigt perspektiv

Ett rättshistoriskt symposium i Göteborg den 16-18 mars 1981

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1984

(Rättshistoriska studier 8)

110 kr

Innehåll:
Erik Anners: Lotsens uppgifter och ansvar enligt stormaktstidens svenska sjörätt. 
Inger Dübeck: Om søretsprocessen i Danmark i tiden frem til Sø- og handelsrettens oprettelse. 
Kurt Grönfors: Sjötransportörens ansvar. Från 1667 års sjölag till Hamburgreglerna. 
Alexander Altes Korthals: The development of Dutch law of ocean carriage. 
Götz Landwehr: Die Hanseatischen Seerechte des 16. und 17. Jahrhunderts. 
Kjell Å Modéer: Hendrick de Moucherons bokauktionskatalog 1664. Ett rättshistoriskt aktstycke.
Jan Sandström: Partrederiet i 1667 års sjölag och idag. 
Erling Selvig: Begrenset rederansvar. En studie i kildene till den svenske sjöloven av 1667. 
J The De Smidt: Niederländisches See-Recht von 15. Jahrhundert zum Seerechts-Kodifikation 1955.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1982

(Rättshistoriska studier 7)

100 kr

Innehåll:
Gunnar Bramstång: 1809 års regeringsform paragraf 16 och de administrativa frihetsberövandena. 
Stig Jägerskiöld: Fiskerätt i Norden. 
Gösta Åqvist: Reflexioner kring Rodenproblemet. 
Kjell Å Modéer: Högsta domstolen 1789-1989. Ett symposium kring ett rättshistoriskt projekt. 
Bernhard Diestelkamp: Die deutsche Reichsgesetzgebung im 19. und 20. Jahrhundert. 
Gunter Gudian: Die deutsche Rechtswissenschaft im 19. und 20. Jahrhundert. 
Wolfgang Sellert: Der Weg zur einheitlichen Rechtspflege in Deutschland. 
Litteraturanmälan: Sven Anders Söderpalm: Karl XI och rådet.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1979

(Rättshistoriska studier 6)

100 kr

Innehåll:
Torsten Bjerkén: Hustruns rätt att låna pengar. Om ett par rättsfall i den gustavianska högsta domstolen.
Oscar Bjurling: Hafnerna i Halland. 
Margret Inger: Från privilegiesystem till patent. Patentinstitutets utveckling i Sverige under 1800-talet. 
Sigfrid Sjöberg: De medeltida svenska böterna penningböter eller silverböter. 
Gösta Åqvist: Magnus Erikssons stadslags tillämpning på skärkarlar och sjöfolk. 
Göran Inger: Nordisk rättshistorikerkongress i Uppsala 1977. 
Ole Fenger: Den Retshistoriske Forskning på Island. 
Gudmund Sandvik: Den rettshistoriske forskningssituasjonen i Norge. 
Yrjö Blomstedt: Rättshistorisk forskning i Finland. 
Kjell Å Modéer: Rättshistorisk forskning i Sverige. 
Ditlev Tamm: Undervisningen i retshistorie i København ö metode, målsaetning. 
Sigurdur Lindahl: Undervisning i retshistorie på Island. 
Gudmund Sandvik: Undervisning i rettshistorie i Norge, saerleg Oslo. 
Sandnes Mons Nygard: Undervisning i rettshistorie i Bergen. 
Heikki Ylikangas: Undervisning i rättshistoria i Finland. 
Gösta Hasselberg: Undervisning i rättshistoria i Sverige.

Rättshistoriska studier

Tillägnade Gösta Hasselberg vid hans avgång från ämbetet den 30 juni 1976

Institutet för Rättshistorisk Forskning

(Rättshistoriska studier 5)

200 kr

Innehåll:
Erik Anners: Rättshistoria rättsvetenskap och historievetenskap. 
Svante Bergström: Rättshistorien och civilrätten. 
J Robert Boman: Eadam res? Om läran om rättigheters individualisering och dess ursprung. 
Mauritz Bäärnhielm: Sameland och samerätt. Ett aktuellt minoritetsproblem i rättshistorisk belysning. 
Gerhard Hafström: Jordebok och äganderätt. 
Göran Inger: Tillkomsten av 1895 års lag angående vad till fast egendom är att hänföra. 
Nils Jareborg: Johan Gabriel Richters ”Försök: Om strafflagarne” (1813). 
Stig Jägerskiöld: Om culpa-ansvaret under 1600- och 1700-talen. Några anteckningar om svensk rättspraxis och doktrin. 
Per Henrik Lindblom: Kontinuitet och anakronismer. En studie i anslutning till miljöskyddslagen förarbeten. 
Nils Mattsson: Skattepolitiska frågor för en mansålder sedan. 
Kjell Å Modéer: Den offentlige försvararen. Rättshistoriska studier rörande frågan om rättegångsbiträde åt häktad. 
Alvar Nelson: Ansvar utan skuld? Den straffrättsliga bedömningen av gärningar, företagna under rus. 
Stig Strömholm: Aristoteles och rättsvisan. 
Gösta Åqvist: Biarceyiarréttr och björköarätt.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1974

(Rättshistoriska studier 4)

160 kr

Innehåll:
Oscar Bjurling: Om de två örtuglanden.
Sigfrid Sjöberg: Studier kring Magnus Erikssons landslag. 
Gunnel Hedberg: Slå sig för munnen och böta läppagäld. 
Jan Erik Almqvist: Rannsakningen i Västergötland 1574-76 rörande adelskvinnors ofrälse giftermål. 
Stig Jägerskiöld: Johan Stiernhöök och den romerska rätten. 
Claes Peterson: Generalhypoteket en receptionsrättslig studie. 
Hans-Heinrich Vogel: Ett svenskt feudum extra curtem i Tyskland. Rättsfrågor kring reduktionen av godset Wellingbüttel vid Hamburg.
Gerhard Hafström: ”Må ej främmande språk brukas”. 
Lennart Grabe: Den svenska militärrättens utveckling 1683-1798. Några laghistoriska och straffrättsliga huvudlinjer. 
Kjell Å Modéer: Militär rättegång i Sverige under frihetstidens början. 
Roland Dahlman: 1848 års lag om aktiebolag. Källor och tillkomst. 
Thomas Macdowall: Om villkorlig frigivning och villkorlig dom. 
Torsten Bjerkén: Anbudets bindande verkan. Om tillkomsten av regeln i avtalslagen. 
Literaturanmälan: Kjell A Modéer: Anmälan av Hans Petersson, Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag.

Rättshistoriska studier

Åke Holmbäck på 80-årsdagen den 16 april 1969

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1969

(Rättshistoriska studier 3)

150 kr

Innehåll:
Hilbert Andersson: Agrara måttsenheter i det medeltida Danmark. 
Bo Ruthström: Fsv. ”Land” i Äldre Västgötalagens Urbotamål 2. 
Sigfrid Sjöberg: Om tingstider under landskapslagarnas och landslagarnas tid före 1614. 
Ragnar Hemmer: Fridlysning mellan tvistande parter enligt Magnus Erikssons stadslag Rådstugubalken 14:1. 
Jan Eric Almquist: Domstolsorganisationen på landsbygden i Västergötland under Konung Gustaf I:s senare regeringstid. Jämte en källinventering. 
Gunnel Hedberg: Bårprövningen i Sverige. 
Sture Petrén: Tal vid Svea hovrätts 350-årsjubileum den 2 december 1964. 
Per-Edvin Wallén: Reminicenser av processen mot den döde i 1600-talets rättspraxis. 
Stig Jägerskiöld: Om makars inbördes testamenten. Anteckningar om reception och rätts-bildning kring ett bortglömt prejudikat. 
Kjell Å Modéer: ”Schwedische Kriegsgericht in Stralsund”. Några anteckningar i anledning av ett arkivfynd. 
Ivar Nylander: Om den Stora Lagkommissionen och dess verksamhet 1736-1784. 
Marie Hafström: Om Straff Och Straff-Anstalter den s k Gula boken. En undersökning om tillkomsten av en betydande fångvårdsskrift. 
Gösta Hasselberg: Rättshistoriens dilemma.

Bibliografi över professor Holmbäcks skrifter 1914-1968.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1957
(Rättshistoriska studier 2)
120 kr

Innehåll: 
Sture Petrén: Gustav Olin in memoriam. 
Gerhard Hafström: Ivar Sjögren. Minnesord. 
Gerhard Hafström: Sven Tunberg. Minnesord. 
Gerhard Hafström: Böter och baugar. 
Erik Anners: Götalagarna lekarerätt en keltisk influens. 
Ragnar Hemmer: Om vådaverkan i den svenska landskapsrätten. 
Axel Nelson: Inledning till studiet av Hälsingelagen och dess texthistoria enligt cod. Ups. B 49. 
Lars Bergquist: Om de svenska borgarrätternas uppkomst. 
Bror Karlsson: Regementsformen från Västergötland 1540. 
Patrik Enckel: Domböcker för Savolax 1559 och 1561-65. 
Lizzie Carlsson: ”Handsken är kastad”. Tvekamp och rättssymbolik.
Jan Eric Almquist: Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker. 
Ingvar Zachrisson: Tingsskötning enligt Östra härads domböcker för åren 1620-1680.
Bengt Rydelius: Prästeståndets lika gifto- och arvsrätt. 
Nils Edling: Om tillkomsten av utlåtandena från Göta hovrätt och Östergötland över lagkommissionens förslag till giftermåls- och ärvdabalk 1690. Ur otryckta källor. 
Nordisk rättshistorisk litteratur 1950-1955.

Rättshistoriska studier

Institutet för Rättshistorisk Forskning, 1951
(Rättshistoriska studier 1) 
150 kr

STURE PETRÉN, Lagläsarna. Ett bidrag till det svenska domstolsväsendets historia. 
BO PALMGREN, David Nehrman Ehrenstråles bibliotek. 
NILS EDLING, En domares vedermödor på 1600- talet. Ett belysande dokument. 
RAGNAR HEMMER, Hälsingelagens upplysningar om järnbörden. 
RAGNAR HEMMER, Ett bårprov i Skåne år 1706.
GERHARD HAFSTRÖM, “Hamarskipt”.
GERHARD HAFSTRÖM, Vängåvan.
FOLKE DOVRING, “Mark karlgill”. Ett bidrag till det fornsvenska bötessystemets historia.
EUGÉNE EKVALL, Johan Stiernhööks tidigare utkast till den yttre laghistorien. En jämförelse mellan olikheter i utkastet och den slutliga redaktionen.
KURT GRÖNFORS, Ur det svenska militära rättegångsväsendets historia.
litteratur: STURE PETRÉN, Anmälan av Upplands lagmansdombok 1581 och 1586 jämte inledning, förklaringar och register utgiven genom Nils Edling och Olof Svenonius.
FOLKE DOVRING, Anmälan av Gerhard Hafström, Ledung och marklandsinledning.
GUSTAF UTTERSTRÖM, Anmälan av Sten Carlsson. Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 samt Sten Carlsson. Svensk ståndscirkulation 1680-1950.
HILLEVI VRETBLAD, Nordisk rättshistorisk litteratur 1941-1949.
meddelanden