ifrf_logo.png

Rättshistoriska skrifter

Serien Rättshistoriska skrifter är ett nytillskott i institutets publikationsverksamhet. Syftet med den nya serien är bl.a. att skapa ett forum för möten mellan rättshistoriker och företrädare för andra forskningsdiscipliner. Tanken är också att den mer lättillgängliga utformningen av Rättshistoriska skrifter skall stimulera publiceringen av debattinlägg i aktuella ämnen.

Beställ genom ronnells@svaf.se eller på telefonnummer 08 - 545 015 60.

RSK0.jpg

Mark och rätt i Sameland

Lundmark, Lennart - Rumar, Lars, 2008, Häftad, 234 s. (Rättshistoriska skrifter 10).

180 kr

Inom renskötselområdet utvecklades en rättslig praxis som var unik under 1700- och 1800-talet. De stora avstånden och bristen på lokala tjänstemän medförde att rättstillämpningen främst vilade på sedvanan. Skrivna lagar och stadgor gav lokala myndigheter stort tolknings-utrymme. Allmänna kungörelser var inte sällan okända eller misstolkade på grund av att de inte var tryckta. Det innebär att man sällan kan dra några vidlyftiga generella slutsatser av enstaka formuleringar i lagar och förordningar.

I denna bok redovisar författarna några av exemplen på det röriga rättsläget angående renskötselområdet. Kronans anspråk på att äga Lapp-marken med stöd av 1683 års skogsordning vilar enbart på några anmärkningar av två unga jurister i början av 1900-talet. Stadgorna om skyddet av nybyggarnas höhässjor fastställdes, glömdes bort, återuppväcktes, feltolkades och ändrades i ett kaotiskt mönster som aldrig kunde överblickas av vare sig myndigheter, samer eller nybyggare. Jordböckerna för Lapp-marken följde aldrig de allmänna föreskrifterna för jordeboksföring. Den rättsliga och admini-strativa hanteringen av samernas lappskatteland var högst godtycklig under 1800-talet. De renskötande samernas jakt- och fiskerätt enligt 1886 års lag blev inte verklighet i Lapp-marken förrän på 1920-talet. Uppfattningen om rätten till renbete i Jämtlands län varierade kraftigt mellan olika myndigheter och tidsskeden.

Lennart Lundmark (f.1942) är docent i historia. Han disputerade 1982 på en avhandling om svenska staten och samerna under perioden ca 1550-1650. Han har skrivit flera böcker i detta ämne, senast Samernas lappskatteland i Norr- och Västerbotten under 300 år (2006). På senare tid har han bland annat varit anlitad av två statliga utredningar om samerättsliga frågor samt varit sakkunnigvittne i domstolsförhandlingar om renbetesrätt. Han är också en flitig föredragshållare.

Lars Rumar (f.1935) är fil.lic. i historia och var under arton år fram till 1995 landsarkivarie vid landsarkivet i Östersund. Därutöver har han varit verksam som arkivarie vid landsarkiven i Härnösand och Vadstena samt på Riksarkivet. Hans förtrogenhet med norrländska arkiv och norrländsk historieforskning medverkade till att han år 2002 engagerades som sekreterare i Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet. Han har svarat för huvuddelen av de historiska avsnitten i betänkandet Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14).

Rätt, religion och politik

Ett rättshistoriskt seminarium tillägnat Magnus Sjöberg, 2008, Häftad, 158 s., (Rättshistoriska skrifter 9).

160 kr

Magnus Sjöberg, Regeringsrättens förutvarande ordförande, var under åren 1996-2002 ordförande i stiftelsen Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin. Som ett uttryck för styrelsens tacksamhet och uppskattning av hans insatser för stiftelsen arrangerades den 24 oktober 2003 i Uppsala ett rättshistoriskt seminarium till hans ära kring temat Rätt, religion och politik.

Det högaktuella temat valdes i samråd med Magnus Sjöberg. Han mötte som gotländsk prästson Uppsalaskolan och 1950-talets lärarprofiler, han har genom sina uppgifter i riksdag och regeringskansli med den sociala ingenjörskonsten brett verkande lagstiftning och som hög ämbetsman och domare varit placerad mitt i skärningspunkten mellan juridik och politik. Men han har samtidigt fått uppleva en brytningspunkt med värden under förändring och omprövning.

Seminariebidragen i denna vänbok till Magnus Sjöberg söker fånga något av denna förändring beträffande kunskapssyn, angreppssätt och forskningstematik inom rättshistorien.

Samernas skatteland i Norr- och Västerbotten under 300 år

Lundmark, Lennart, 2006, Häftad, 207 s. (Rättshistoriska skrifter 8).

170 kr

Lappskattelanden är ständigt aktuella i debatten om samernas rätt till land och vatten.Vilken rätt hade samerna till de familjeland som de skattade för i äldre tid? Hur kom det sig att denna mark började betraktas som kronans under 1800-talet? Begicks det rättsliga övergrepp mot samerna? Lennart Lundmark har skrivit flera böcker om hur svenska staten agerade mot samerna i äldre tid. Nu kommer en som skildrar lappskattelandens hela historia. Den sträcker sig från mitten av 1500-talet till 1928, då det sista lappskattelandet försvann i Västerbotten.

Johan Stiernhöök i sin samtid

Helander, Hans - Nelson, Alvar - Inger, Göran, 2005, Häftad, 333 s. (Rättshistoriska skrifter 7).

180 kr

Johan Olofsson Dalkarl, adlad Stiernhöök (1596-1675), har i den svenska rättshistorieforskningen beskrivits som ”den mest framstående juristen i Sverige under 1600-talet” och han har av eftervärlden erhållit hedersbenämningar, sådana som ”den svenska lagfarenhetens fader” och ”vår förste rättshistoriker”. Det är framför allt det på latin författade arbetetDe iure sveonum et gothorum vetusto (Om svears och götars forna rätt) från 1672, som förlänat honom dessa eftermälen.

Institutet för rättshistorisk forskning vill med föreliggande volym sprida kunskap om Johan Stiernhöök och hans samtid. Här medverkar tre Uppsala-forskare med varsitt bidrag, där de presenterar resultatet av sin Stiernhöök-forskning, nämligen profes-sorn i latin Hans Helander, professorn em. i straffrätt Alvar Nelson och professorn em. i rättshistoria Göran Inger. De tre bidragen ger var för sig och tillsammans en klarare bild av Johan Stiernhöök och hans samtid.

I denna forskning kan man följa Stiernhööks levnadsbana och få en inblick i de sociala nätverken i Stormaktstidens Sverige. Han började som huslärare och fattig studiosus vid utländska universitet och magister i Uppsala och blev gymnasielektor i Västerås och assessor vid Åbo hovrätt, tillika professor vi universitetet där. Så kallades han till Stockholm som sekreterare i kansliet och blev vår förste revisionssekreterare. Till sist fick han tjänst som hovråd med möjlighet att slutföra sin grundläggande forskning inom svensk rättshistoria.

Juristische Fakultäten und Juristenausbildun im Ostseeraum

Zweites Rechtshistorikertag im Ostseeraum, Law Faculties and Legal Education in the Baltic Sea AreaSecond Conference in Legal History in The Baltic Sea Area, Lund 12 - 17.3. 2002, Eckert, Jörn & Modéer, Kjell Å. (editors)

2004, Wrappers, 457 pp. (Rättshistoriska skrifter 6)

180 kr

Innehåll:
Ditlev Tamm: Wittenberg und Kopenhagen
Heikki Pihlajamäki: Gründer, Bewahrer oder Vermittler? - die nationalen und internationalen Elemente im Rechtsdenken des Olaus Petri
Hans Hattenhauer: Samuel Rachel und die Gründung der Christiana Albertina zu Kiel
Pia Letto-Vanamo: Juristische Fakultät als Beamtenschule
Bo H. Lindberg: Die Ausbildung eines Strafrichters im Schweden der frühen Neuzeit
Nils Jörn: Christian von Nettelbla - Augustin von Balthasar - Hermann Heinrich von Engelbrecht: Kollegen, Konkurrenten, Gelehrte von europäischem Rang?
Per Nilsén: Wie wird die schwedische Rechtsgelahrtheit definiert? Das Examen Juridicum in Lund im Spiegel der Protokolle 1765-1770.
Sergei M. Kazantsev: Die Geschichte der juristischen Fakultät der Staatlichen Universität St. Petersburg.
Lars Björne: Zwei Verordnungen im 18. Jahrhundert - der Anfang der nordischen Juristenausbildung.
Inger Dübeck: Das juristische Studium an der Universität zu Kopenhagen und die juristischen Professoren und Studenten 1736-1860.
Kjell Å. Modéer: Theorie und Praxis. Examinationskontrollen an den schwedischen Obergerichten 1753-1860.
Hans-Georg Knothe: Die Greifswalder Juristenfakultät von 1815-1918. Die Geschichte der Fakultät in ihrem Verhältnis zur Geschichte der deutschen Rechtswissenschaft des 19. Jahrhunderts.
Marie Sandström: Der Streit um die Juristenausbildung.
Ina Ebert: Das preussische JAG von 1869 und die Diskussion über die Reform der Juristenausbildung.
Marju Luts: Juristenausbildung im Richteramt (baltische Ostseeprovinzen im 19. Jh.)
Toomas Anapaio: Leon Victor Constantin Casso (1865-1914). Ein russischer (?) Jurist an der Universität Tartu.
Hesi Siimets-Gross: Die Lehre des römischen Rechts an der Universität Tartu in den Jahren 1919-1940.
Jörn Eckert: Die nationalsozialistische Umgestaltung der Juristenausbildung, inbesondere an der Universität Kiel. 
Christian Häthén: Legal Education Reform in the Emerging Swedish Welfare-State: The Discourse of Legal Theory vs. Legal Practice in Swedish Legal Education during the 1940's and 1950's. An Outline.
Jukka Kekkonen: Same or Different Path: Comparing the Development of Legal Science with the Development in Social Sciences and Humanities in 20th Century Finland.

Authority of Law; and Law. Eight Lectures.

Watson, Alan, 2003, Wrappers, 177 pp. (Rättshistoriska skrifter 5)

165 kr

Innehåll:
Transformations of Law: Justinian's Institutes 1.2 pr., 1; Stair; Mackenzie.
Justinian's Corpus Iuris Civilis: Oddities of Legall Development; and Human Civilization.
The Ten Commandments and the Nature of Law.
Jesus and the Geresene/Gadarene Demoniac (Mark 5.1-20).
Armchair Lawmakers: the Case of the Roman lex Aguilia.
Rationale of Law, and Authority.
The Failure of Scottish Legal Education in the 17th Century, and the American Civil War.
Legal Culture v. Legal Tradition.

Europäische Rechtsgeschichte und europäische Integration.

2002, Wrappers, 212 pp. (Rättshistoriska skrifter 4)

190 kr

Innehåll:
Mohnhaupt, Heinz: Europäische Rechtsgeschichte und europäische Integration. Kulturelle Bedingungen europäischer Rechtseinheit und vergleichende Beobachtungen.
Björne, Lars: Nordisches Wirtschaftsrecht.
Dübeck, Inger: Vergleichende Betrachtungen über die mittelalterliche Ehegüterrecht im dänischen und nordeuropäischen Familienrecht.
Letto-Vanamo, Pia: Rechtsstaat als Kriterium für Europa.
Modéer, Kjell Å: Der Verlierer als Sieger? Rechtsgeschichte und Rechtverglichung - ein neuer Schulstreit.
Nygren, Rolf: Legal Culture and World Value Mapping.
Peterson, Claes: Die Uppsala Schule und die Politisierung der Rechtswissenschaft.
Sandström, Marie: Axel Hägerström und der Realismus. Ein Beitrag Zur Geschichte der Irrtümer.
Tamm, Ditlev: Montesquieus "Geist der Gesetze" und dänische Aufklärung.

Rättslig integration och pluralism. Rättshistoriskt seminarium för yngre nordiska forskare med anledning av professor Kjell Å Modéers sextioårsdag.

2001, Häftad 216 s. (Rättshistoriska skrifter 3)

165 kr

Innehåll:
Henrik Forshamn: 'Law' as Historian's Construct. Or 'History' as Lawyer's Construct. Or, a Study of Legal Theory in Legal History.
Görel Granström: Det är Guds vilja att man ska leva ifred med sin nästa och älska varandra. 
Pernille Ulla Knudsen: Byfogedembedets udvikling i 1700-tallets Danmark. 
Mia Korpiola: Fördelningen av domsmakten mellan kyrkan och staten avseende äktenskapsrätt och sexualbrott i Sverige cirka 1200-1620. 
Toomas Kotkas: Benådningsinstitutionen och den moderna rätten. 
Max Lyles: Uppsalaskolans kritik av den ologiska, overkliga och metafysiska rättsvetenskapen. 
Per Nilsén: Jacob Wilde, Aristoteles, det besvärliga konungsliga enväldet, oförstående utlänningar och frihetstidens statsrättsdoktrin. 
Ann-Christine Petersson Hjelm: Kriminalvetenskapliga inslag i svensk straffverkställighet. 
Patrick Reslow: Rättspolitik och judiciell kontroll. 
Elsa Trolle Önnerfors: Svenska domstolsbyggnader 1680-2000.

Legal History and a Common Law for Europe. Mystery, Reality, Imagination.

Watson, Alan, 2001, Wrappers, 181 pp. (Rättshistoriska skrifter 2).

165 kr

Innehåll:
Alan Watson, Distinguished Research Professor and Ernest P. Rogers Professor at the University of Georgia Law School, is a renowned authority on Roman law, comparative law, legal history, and law and religion. He has published nearly 150 books and articles in these fields. Most notably, Legal Transplants: An Approach to Comparative Law (1974), Society and Lagal Change (1977) and The Evolution of Western Private Law (2000). In his current work professor Watson deals with a controversial issue, namely the development towards unification of European private law. This book, however, is different from other studies on a common private law for the European Union as it does not deal directly with the advisability of a common private law code for the whole of the European Union set out in directives from the Community. The aim of this study is rather to underline the importance of "the lessons that may be learned from legal history for the formation of any new ins commune".

Mellan makten och menigheten. Ämbetsmän i det tidigmoderna Sverige.

Harnesk, Börje - Taussi Sjöberg, Marja (red), 2001, Häftad, 275 s. (Rättshistoriska skrifter 1).

190 kr

Innehåll: 
Pia Letto-Vanama: Tingsgemenskapens rätt. Rättskipning före stabiliseringen av den statliga konfliktlösningen. 
Mats Hallenberg: Piskan och moroten - om fogdarnas handel och vandel under tidig vasatid. 
Tord Theland: Från Trondheims län till Härnösands hövdingadöme; den svenska centralmaktens integration av Jämtland efter freden i Brömsebro 1645. 
Marie Lennersand: Gråkappor på riktigt. Den absoluta staten, kommissionerna och tjänstemännen. 
Petri Karonen: Borgmästare mellan staten och stadssamhället. Förvaltnings- och rättskulturer i det svenska rikets städer under stormaktstiden. 
Pär Frohnert: Kronan, individen och lokalsamhället - förvaltningen som forum för konflikthantering i Sverige 1600-1800. 
Martin Hårdstedt: De dubbla rollernas problematik. Landshövdingen Pehr Adam Stromberg och krigsansträngningarna i Västerbotten under kriget 1808-09.
Maria Cavallin: En ämbetsmans hederliga leverne: synen på den svenska ämbetsmannen i en pamflettdebatt 1764-65. 
Peter Lindström: Prästvalen - en del i majoritetsprincipens etablerande i Sverige under 1700-talet. 

Christer Karlsson: Staten och experterna. Kungl. Vetenskapsakademien som sakkunniginstitut under 1700-talet.